På fredag går startskottet för årets upplaga av Blurred Edges i Hamburg. Festivalen, som pågår i drygt två veckor, är ett nära samarbete mellan stadens experimentella musikscener, performancekonst och nutida musik. Tänk er ett snävt budgeterat, entusiastiskt och kompetent samarbete mellan konstmusikaliska föreningar, kompositörer och musiker á la Sound of Stockholm eller Geiger – fast i makroperspektiv. Programmet består av nationella såväl som internationella akter och verk: från Kommissar Hjuler över vokala verk av Saariaho, Scelsi och Aperghis till noisemannen Sudden Infant (Joke Lanz) – för att bara skrapa på ytan.
Festivalen startar 6 maj i samband med att Orkestern för Direkt Demokrati framför beställda verk för 1 till 35 megafoner (stycken av bl.a. Peter Ablinger, Phil Corner, Nikolaus Gerszewski och andra) under ledordet ”I have Nothing to Say and I am Saying It”. Fluxuslegenden Phil Corner är årets hedersgäst och håller dessutom en föreläsning vid Hamburgs konsthögskola under måndagen den 9 maj. Slagverkskollektivet AKROS och TornArt Ensemble spelar hans verk under festivalens gång och Corner finns även representerad tillsammans med Roman Haubenstock Ramati, Christoph Herndler och Nikolaus Gerszewski på utställningen om grafiskt partitur – Visual Music – som går av stapeln lördagen den 14 maj.
Det hamburgbaserade kompositörskollektivet Nelly Boyd spelar också flitigt under festivalen, både egna stycken och hela Feldmans Durations 1-5. En hel kväll ägnas åt slagverkaren Mattias Kauls verk där han tillsammans med AKRON bl.a. framför Bell Air för 30 klockor. Mer slagverk blir det också när Michael Vorfeld gästar staden, som kommer att skapa improviserad musik tillsammans med Chris Heenan och KLS-trio.
Hamburgs livliga improvisationsscen har naturligtvis sin givna plats under festivalen, med Birgit Ulher, Heiner Metzger, Gregory Büttner, Gunnar Lettow och många andra. Från Frankrike har de också bjudit in improvisatörerna Pascal Battus och Jean-Luc Guionnet med elektronik i sitt bagage. Också belgiska NADAR Ensemble gästar, som under den devis kompositören Michael Maierhof kallar ”Schwingende Systeme” spelar verk av Maierhof, Steen-Andersen och Mario del Nunzio.
En hel del ljud- och videokonstverk visas under festivalens gång, bl.a. Jennifer Walshes Softest Music in the World.
Om Blurred Edges skrev Nutida Musik i #2 2010. I år är vi på plats igen. Håll utkik efter rapporter om händelser från ett musikaliskt gränsland.
Johan Redin
