Sound of Stockholm firar i år fem år som festival. Det är i sammanhanget långt ifrån en hög ålder, men tillräcklig för att festivalen skall ha hunnit etablera sig inom Stockholms kulturliv. Sound of Stockholm är inte bara den största festvalen för ny konstmusik i huvudstaden. Genom att utgöras av de flesta föreningar inom området ger festivalen en gång om året litet av en såväl fingervisning om trender och tendenser som den visar på den dagsaktuella konstmusikaliska bredden. Andreas Engström pratade med Susanne Skog, festivalens ordförande sedan ett par år, inför årets upplaga på Kulturhuset som startar ikväll.
Sound of Stockholm fyller i år fem år. Organisatoriskt har festivalen en ”platt” struktur där föreningar inom Stockholms fria musikliv bidrar på lika villkor. Men estetiskt, vad präglar festivalen och hur har den utvecklats under de här åren? Går det att se någon tendens?
– Det som präglar festivalen är just hur mångfacetterat programmet är, inom det nutida konstmusikaliska fältet. Att alla medlemsföreningarna, oavsett storlek och arbetssätt, får lika stort utrymme i programmet är en garant för att detta förhållandevis vida spektrum av uttryck bibehålls. Att festivalens gemensamma programråd också utgörs av personer från de olika föreningarna avspeglar också hur centralt det här är för Sound of Stockholm. Man kan säga att man finner festivalens estetiska hållning just i denna organisationsform. Vi har utöver detta ingen gemensamt formulerad konstnärlig idé. Föreningarna och programrådet väljer varje år fritt ut akter bland det som de själva finner vara det bästa och mest aktuella inom sina respektive fält. När det gäller att urskilja tendenser och övergripande utvecklingslinjer överlämnar jag detta med varm hand till publiken och kritiker, sådana som du själv.
Vad betyder SoS för de olika föreningar som utgör festivalen? Å ena sidan kan det finnas en risk i och med att man satsar allt krut under året på några dagar i november, och å andra sidan kan det innebära bra exponering eftersom en festival är ett stort evenemang, också medialt. Du är också ordförande för Fylkingen, kanske kan du säga något om hur ni resonerar inom den föreningen?
– Festivalen utgör en förstärkning för sina medlemmar. Vi har hittills inte sett att någon av medlemsföreningarna har upplevt att deras medlemskap har dränerat resten av årets verksamhet, vare sig ekonomiskt eller organisatoriskt, tvärtom ger det oss alla en rejäl energiinjektion. När de gäller exponeringen så har vi under det senaste året också startat en åretruntverksamhet med en seminarieserie och en serie konserter ”hemma” hos var och en av föreningarna, för att hålla i festivalpubliken, hålla kontakten med varandras publikgrupper och genom att samarbeta med bland andra Folkuniversitet förhoppningsvis nå och odla ny publik. Beträffande Fylkingen så ser vi det dels som ett sätt att stärka våra redan väletablerade band till våra systerverksamheter, dels som ett bra sätt att artikulera vår specifika identitet när våra akter ställs i omedelbar relief till resten av festivalens program. Dessutom är det en höjdpunkt på året eftersom det, trots allt hårt jobb, är otroligt kul att göra den här festivalen tillsammans med de andra föreningarna.
Mitt intryck är att ni också utvecklats till att vara en viktig plattform för unga, blivande tonsättare och musiker. Är detta något ni arbetat medvetet med och hur i så fall?
– Nej vi har inte medvetet arbetat på detta. Vi fäster inget avseende vid folks ålder, det enda som spelar roll är vad de gör. Men många unga tonsättare arbetar idag med format och tekniker som rimmar väl med det som Sound of Stockholm intresserar sig för, som exempelvis kammarmusik och elektronik – kanske en effekt av att de flesta institutioner förefaller vara relativt stängda för just unga tonsättare.
Sound of Stockholm är Stockholms största festival för ny konstmusik. Ändå har den inga resurser i jämförelse med motsvarande festivaler i de andra nordiska huvudstäderna. Hur skall ni bära er åt för att få stockholmspolitikerna att inse betydelsen av internationell festival
– Det vi kan göra är att göra en mycket bra festival. Det gör vi, och vi börjar också bli en referenspunkt som en konstnärligt betydande festival på andra håll i världen. Vi har också flera samarbetsprojekt på gång på europeisk nivå. Vi pekar givetvis på detta och understryker vår betydelse så snart vi får ett tillfälle, men när allt kommer omkring kan det knappast vara vårt ansvar att ändra på stockholmspolitikerna. Det är stockholmspolitikerna som kanske borde tänka ett varv till och fundera över sin egen inställning.
Andreas Engström
Det senaste numret av Nutida Musik har tema festivaler och behandlar bland annat Sound of Stockholm.
